Leta i den här bloggen

torsdag 10 december 2015

Tjänsterefexion 4 - Tyskland

Lugn början

Flyga till Berlin-Tegel var lite nostalgi i veckan. När jag jobbade på Bombardier var jag där ofta, inte nu längre... Tegel är lika liten, behändig och sliten nu som då och den nya flygplatsen verkar vara lika långt borta från att bli klar!

Åka ICE-tåg är lugnt, effektivt men snabbt!
ICE

Skräckslaget slut

Taxin på vägen till flygplatsen i Hannover, i slutet av tjänsteresan, var inte lika snabb som ICE tåget - MEN med en "Mrs Schumacher "som chaufför som låg mellan 160 - 180 km/h så var känslan inte alls lika lugn! Jösses vad hon körde.....Vad gör man i detta läge? Säger till en tysk madam som inte förstår engelska.... Nej, jag teg och led..... Fegis!? Jajamen.

Mrs Schumacher

måndag 7 december 2015

Lycka?

Vad är lycka?


Enligt Forskaren Bengt Brülde i DN:
 
"Lycka är inte samma sak som tillfällig glädje, utan definieras av forskarna som
ett tillstånd när man både känner välbefinnande och är tillfreds med sitt liv."
 
Han pratar även om att visst kan man få lyckokänslor av löneförhöjning, en ny TV men ganska start är man på samma nivå som tidigare.... Man vänjer sig vid det man har.... (Fint namn på detta är Habitueringseffekten)
Vinterväder som gör mig lycklig
 

söndag 6 december 2015

Stunder av lycka 1

Tänk vad lite som behövs ibland...

Jag fullkomligen älskar att stå/ligga i en sal full med andra människor och försöka följa en/två ledare i mitten som gör mer eller mindre jobbiga övningar!

Vissa hatar gruppmotion. Jag älskar det när musiken är bra, ledarna kör på, tempot är lite på gränsen till vad jag orkar och /eller ett element av dans är med.....

Trogen Friskis-besökare sedan 80-talet så tillhör jag väl snart inventarierna... Men det skiter jag i, så länge det är kul!

Enda frågan är - Varför i hela friden blir det så sällan när det är så kul????
Nej, ingen ber... Bara ryggövningar på gårdagens medelpass på Friskis i Västerås!

lördag 28 november 2015

Sorgen över en frånvarande och förlorad pappa och morfar....

Plötsligt så försvann han för evigt

Ifjol i januari så får jag ett chockerande sms av min syster - "pappa har dött". Jag sjönk ihop och grät... och grät...

Trots att jag inte hört av honom sedan min födelsedag 6,5 år tidigare. Då ringde han och skröt över sin husförsäljning. Jag hade det tungt just då och orkade inte vara positiv utan gnällde om mina problem... Efter det fick jag inte tag i honom, inte per mobil, inte per sms, inte via julkort (som jag skickade varje år alla 6 åren)... Jag funderade, ältade vad jag kunde gjort annorlunda. Jag försökte förklara för mina barn varför de inte hade någon morfar. Och jag försökte ge upp men hopppades fortfarande på någon slags kontakt....

Men så dog han plötsligt en vinterdag i januari. Så blev allt väldigt slutgiltigt.

Pappas hus i Höljes som blev hans sista

torsdag 5 november 2015

Tjänsteresereflexion 3 - Paris

På tjänsteresa i Paris i veckan på kurs! 
Får lära mig allt om våra produkter, tåg, signal, infrastruktur o service. På em åker vi ut o kollar på alla produkter i Paris! 


Mitt i springande i alla trappor upp och ner ibland hjälpande mammor (nej inga pappor med barnvagn i Paris) så pratar jag med en kollega från Paris... 
Jag: - Gud vilket uppror det skulle bli i Sholm om EN rulltrappa/hiss inte funkade! 
Pariskollegan (med stora ögon): -har ni råd med rulltrappor överallt???!!!

Ibland bara känner jag att vi lever i en sådan ankdamm! 

söndag 1 november 2015

Sverige, Europa, Världen - vilka är vi?

Världen ändras och vi med den...

Automatiseringen ökar och DN skrev förra sommaren att 50% av jobben kommer att försvinna pga detta. Många är långtidsarbetslösa och fastnar där mer eller mindre permanent. Ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ungdomarna som växer upp nu i västvärlden är vana att ha allt och vill inte utföra vilka jobb som helst. Det ställer krav på oss som ledare och kommer att ställa helt nya krav på oss framöver

Globalisering och digitalisering

Allt hänger ihop i världen. Lyssnade på fantastiska Magda Gad i Alexandra Pascalidous podd och hon berättade om ännu ett av alla exempel på hur världen hänger ihop. Exploateringen av mineraler i olika Afrikanska länder och barnarbetet och även barnslaveriet som följer i dess spår, för att det behövs så mycket mineraler i våra smart phones och datorer.....

Billig arbetskraft i Kina, Bangladesh mm tar en del av våra enklare arbeten vilket skapar oro och rädsla i västvärlden.


söndag 18 oktober 2015

Våndan med att ge!

Frustration

Jag har länge känt mig frustrerad över min egen oförmåga att göra som jag så högtidligen säger och skriver, dela med mig. Jo jag har fadderbarn, jag bidrar till Hoppets stjärnas arbete med Romerna i Rumänien och jag är Sveriges sämsta språkvän inom Röda Korset... :-) Jag bidrar även till UNHCR.

Känns lite futtigt att bara betala ett antal hundra per månad och inte engagera sig mer praktiskt när vi står inför den största flyktingkatastrofen i min livstid. Det är lätt att gömma sig bakom att "barnen behöver mig" (tonåringar som helst är på sina rum, nja...) "mitt jobb är utmananded" (jo det stämmer men alla timmar på dygnet tar det inte), "jag behöver hinna träna" (ja man behöver ta hand om sig själv innan man kan hjälpa andra)..... 

Jag vill verkligen inte bli ihågkommen som den som var mer bekymrad över sin nästa shopping-insats än över sina medmänniskor!

I veckan klev jag ur min komfortzon! 

Så med klump i magen och nervositet tog jag i veckan pendeln  in till Stockholm C och sökte upp Röda Korsets lilla hörna på centralen, brevid Migrationsverkets. Varför klump i magen? Jo, jag tänkte fråga om jag kunde handla något åt dem och av någon anledning kändes det väldgt nervöst. Inte alls lika distant som att sitta framför datorn och bara betala...


Röda Korset på Centralstationen Stockholm

De blev jätteglada och jag handlade bullar och festis för 500kr! Jag kallades hjälte och god och då fick jag verkligen ont i magen - för det är verkligen inget hjältedåd att handla för 500kr! 

lördag 3 oktober 2015

VW skandalens påverkan på miljöarbetet och ekonomin

Miljöpåverkan
Om bilarna släpper ut mer än sagts hur funkar då prognoserna vad gäller växthuseffekten? Vad händer om vi plötsligt ser att inte temperaturmålen är möjliga att nå överhuvudtaget med den bilanvändning vi har (nu när vi ser att – kanske alla – bilar släpper ut mer än prognostiserat) Kommer världen att behöva fundamentalt ändra inställning till hela klimatfrågan?
Jag hoppas att det är dags att vi ser sanningen i vitögat och för att citera Johan Rockström, professor i Miljövetenskap och debttör (Om ni ska lyssna på ETT Sommar i P1 program i år så lyssna på det, viktigt och intressant) "Det är sent men vi har fortfarande en chans att ändra riktning på jordens utveckling".
Senaste prognoserna inför FNs klimatmöte i Paris i december visar att med de nu utlovade minskningarna av utsläpp av världens länder så når vi 3,5grads högre temperatur än referensen. Detta skulle innebära att isarna vid polerna fortsätter smälta, havsnivån höjs, extremvädret fortsätter och vissa låglänta länder måste börja evakuera under VÅR livstid!


tisdag 29 september 2015

Sorgen över en mamma

Ofarliga uppmaningar

Ganska ofta kommer det uppmaningar av olika slag på FB "tryck gilla så ska jag ge dig en blomma/superhjälte" eller uppmaningar att lägga upp något käckt för att man älskar sina barn eller sin man. Jag har generellt lite svårt för de här klämkäcka uppmaningarna men de som tycker om det: "Kör på" 😀.

Jobbigare uppmaningar

Vissa inlägg  & uppmaningar gör dock att jag får en klump i magen.


Jag hoppas vid Gud att mina barn "ska gilla sin mamma" även om de inte trycker "gilla" på en sån här uppmaning. 

Men hur gör man om man inte gillar sin mamma, inte älskar henne? Ignorerar uppmaningen naturligtvis! Och dessutom känner en oändlig sorg över att inte ha någon mor som bryr sig om en eller undrar hur man har det. En mor som bryr sig om sina barnbarn. En mor som är i livet men har varit så elak att man till slut valt att bryta bandet för att man inte orkar att hela tiden vara på sin vakt och undra när nästa elakhet kommer, nästa hatbrev eller nästa utskällning om hur värdelös man är. 

Hur sörjer man en levande men bortvald mor?

måndag 28 september 2015

Hur minimera risken för destruktiva ledare & företagskulturer

Miljöarbetet - hur förankrat är det?

Vi står inför en gigantisk utmaning som privatpersoner, företag och länder - att minska vårt sk "footprint". För många företag innebär detta både en utmaning och en affärsmöjlighet. Att ta fram den produkten med bäst miljöprestanda innebär förbättrad konkurrenskraft.

Men vad händer om ledningen/cheferna inte är övertygad om att miljöarbetet är viktigt och att myndighetspersoner bara är jobbiga och enkelt kan luras?? Man kanske har starka miljöpolicies och processer för förbättrad miljöprestanda men inte riktigt lever upp till dem...

Ingen vet än om det var det som hände med VW eller om delar av detta inträffade. Just nu kan vi i alla fall se det som en indikator på något sjukt.


CSR - Ekonomiskt-socialt - miljömässigt hållbart


Etiska regler – hur starka är dem?


lördag 26 september 2015

Alla barn har rätt att sova tryggt!

Begråt världens idioti!

Magnus Wennmans Fotoprojekt till förmån för UNHCR kan man läsa om hans projekt om Där Barnen Sover.

For an English version of this important and tragic topic - Childrens right to sleep safely! Where Children sleep.

Man kan där begrunda foton på barn på flykt, på flykt från hemskheter som inga barn ska behöva uppleva.
 Läs tex om femåriga Tamam som är rädd för kudden! Hon tror att det är kuddens fel att hon drömmer mardrömmar!
Tamam 5 år. OBS Foto: Magnus Wennman!!

Man kan även titta på dessa foton på Fotografiska museet i Stockholm!

Det finns engagemang nu


fredag 25 september 2015

Ledarskapskris och Förtroendekris

VW fusk

Är på tjänsteresa i delstaten Niedersachsen i Tyskland när nyheten om VW fusk når världen.
Niedersachsen som är en stor aktieägare i VW och där Volfsburg (Huvudkontoret) ligger och flera av VW fabriker blir naturligtvis hårt drabbat.
VW i kris

 Hur kunde det hända?

torsdag 17 september 2015

Tjänsteresereflektion 2 - Ovan roll!

Ovan roll på möte denna vecka

Denna vecka var jag med om en tjänstesresa och ett kundmöte där jag inte behövde ha så aktiv roll vilket var oerhört ovant för mig. Jag är van att vara den som leder och driver i de flesta lägen. Nu var det av naturliga skäl en kollega som hade den rollen och jag var där som överordnat ansvarig och behövde därför inte driva all aktivitet i mötet.
Herrejösses vad det utmanade min starka önskan att alltid vara / känna mig ”nyttig”. Visst var jag nyttig i den roll jag hade, men ovant!!
Satt på flygplatsen efteråt och reflekterade - ovant!
Det slutade med att jag hade energi att efteråt både lyssna på poddcast och reflektera över den!

Tillfälle för reflexion

Jag lyssnade på en podcast som jag kan rekommendera - Värvet - och intervjun av Antonia Ax:son Johnson. Som vanligt i Värvet så var det en intressant intervju och en sak fastnade lite i mig. Antonia pratade om att hon nu vid 70+ år kände att det viktigaste hon levt efter (även om hon inte tänkt på det så mycket under sin mest aktiva tid) var att  "Vara sann mot sig själv och sin egen inre kompass."

Vara sann mot sig själv och sin inre kompass

Låter faktiskt inte ens lätt och definitivt inte det. Är t.o.m rätt svårt. Jag hamnar ofta i ”duktig-flickan” fällan. Jag är mer fokuserad på att göra saker, skriva/skicka mail/utföra,  snarare än att tänka / reflektera… Och hur vet man vad som är ens inre kompass om man aldrig reflekterar?
 Men nu när jag hann reflektera och faktiskt gjorde det också och inte sprang iväg och skrev ett mail :-) så kände jag att jag nog haft en rätt tydlig inre kompass länge som jag varit sann mot utan att tänka så mycket alla gånger...

Min inre kompass - exempel

En riktning, inte alltid tydlig men den finns där....

Jag vågade börja den linje/utbildning jag valt på både gymnasiet och högskolan trots att föräldrar och lärare iinte trodde jag skulle klara det. Min inre kompass sa mig då att "Jag vill framåt" och jag kunde bevisa både för dem och mig själv att jag kunde!
När jag under förra hösten fann mig själv mellan jobb vågade jag avvakta till det för mig rätta jobbet kom och när det till slut kom och dessutom råkade få två erbjudanden samtidigt att jag vågade känna efter inom mig vilket företag/chef jag trodde matchade mina värderingar bäst så valde jag verkligen utifrån min inre kompass! det är jag glad över idag, då jag får jobba med en miljövänlig produkt som bidrar till en hållbar utveckling!
Sedan något av det svåraste men som jag känner starkare och starkare för - att våga stå upp för min åsikt bla på sociala medier ang tex främlingsfientlighet och miljöfrågor. Sjukt, men jag har ofta en klump i magen när jag lägger upp något på sociala medier där jag tydligt tar ställning. Tänk då hur alla de med en mer officiell/publik profil än jag ska känna sig! Här känner jag verkligen att jag följer min inre röst!
Vad säger era inre röster??

fredag 11 september 2015

Vilken lyx - ett hem efter tjänsteresan!

Jag har ett jobb jag älskar

Som innebär tjänsteresor nästan varje vecka....

Ibland jobbar man hela kvällarna.... Någon gång är man ute på middag.

Och ibland sitter man i hotellsängen och småjobbar och kollar TV!

fredag 14 augusti 2015

Falska rykten och hat

Ni som läst tidigare min blogg vet att jag är emot orättvisor av alla slag och för tolerans och öppenhet mellan människor.
Jag har senaste veckan/veckorna blivit mer och mer illamående över oss människor. Även om jag egentligen innerst inne har uppfattningen att alla människor är kapabla både till ont och gott så blir jag förbluffad över hur lätt folk tror på rykten och hur lätt man börjar/vidareutvecklar hatet mot andra människor.
Besviken, ledsen och orolig...

Varför hat?

Jag förstår inte vad som driver allt hat. Nej, ursäkta fel - jag förstår visst. Det är rädsla. Rädsla föder hat som föder våld och som föder mer våld och som till slut riskerar leda till utrotning (delar av meningen tagen ur Fredrik Reinfeldts eminenta sommarprat 13/8).
Hatet visar sig framförallt mot personer av annan hudfärg / religon / kön än normen (inte mot alla som begår brott).
Och ja, jag förstår nog varför de som är svaga och annorlunda hatas, så funkar det från mobbing på dagis till vuxnas arbetsplatser och har funkat sedan tidernas begynnelse. Trots att vi ska försöka låtsas vara så högstående, kloka och civiliserade i det här landet!
Och tyvärr förstår jag att för de flesta människor är det oerhört mycket lättare att läsa 10 meningar i en enkel FB-tråd och bilda sig en uppfattning/sitt hat från det snarare än att läsa artiklar av seriösa/opartiska journalister som täcks av den sedan länge etablerade pressetiken, eller gud förbjude läsa rapporter från riksdag eller forskare. I det förstår jag också att vi har påbörjat en resa mot en normalisering av enkla sanningar och enkla lösningar som leder till hat mot vissa folk som är otäck och farlig och ja, jag mår illa!

Hat mot kvinnor 

Jag förstår inte varför så många hatar unga kvinnor som uttrycker sin åsikt. Hur kan vuxna (vita ursvenska) män med ofta egna döttrar och barnbarn skriva horribla saker på tex Zara Larssons (17-årig artist) och Matilda Wahls (ung student) olika social medier, saker som att ”enda sättet att tysta slynor som dig är att köra ner kuken i halsen på dig”, ”hoppas någon skickar somaliska sjörövare som gruppvåldtar dig”. Detta efter att dessa tjejer helt enkelt uttryckt en önskan om att tjejer ska få samma lön/rättigheter etc som män och ifrågasatt varför våldtäkt fortfarande leder tilll att tjejen ifrågasätts.
Var står då kören som indignerat upprörs över att svenskar angrips? Lång in i något hörn tysta....
Lyssna gärna på Zara Larssons sommarprogram!

 Om jag nu skriver här: ”Jag Maria, anser att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete, anser att män och kvinnor ska ha lika stora utvecklingsmöjligheter i studier och yrkesliv och jag anser att våldtäkt är skamligt – för förövaren (som oftast är man) och inte att offret (oftast kvinna) ska skuldbeläggas eller ifrågasättas för klädsel eller annat uppträdande. Mannen KAN kontrollera sin sex-drift och är INTE ett offer under den. Jag anser dessutom att kvinnor ska kunna vara säkra i sitt eget hem och att det ska dö en kvinna var 10e dag av sin nuvarande eller fd partner är fruktansvärt”. Hur många kommer då att skriva att jag är en djävla hora och att jag förtjänar att bli straffkknullad??? Antagligen ingen eftersom mycket få hittar/läser min blogg men hade jag varit bara lite mer officiell/känd så hade min tråd varit full av sådant tyvärr.

 Hat mot Romer.

Jag förstår inte vad det är som driver människor att sparka på, elda upp och skjuta mot medmänniskor. (Lyssna tex på detta reportage) Vad är det som gör att man tycker att fattiga romska tiggare förtjänar att skadas eller dö hellre än att störa den fina idyllen?? Antagligen är det just det…. De stör den fina idyllen. Den fina idyllen om Sverige som en liten ö i universum där man har koll på grannarna och slipper se fattiga människor (förutom några A-agare som vi alla bara blundar för att de finns). Men ska vi sjunka så lågt för att försvara idyllen att vi börjat behandla tiggare som hundar. Och, du kanske inte åker och eldar romska husvagnar, men genom att uttrycka sig hatiskt och sprida rykten och lögner flyttar vi gränsen för vad som är OK när det gäller att behandla andra människor!
Och så alla rykten på sociala medier om att tiggarna inte alls är fattiga och lever lyxliv med mercor etc... Detta pga att någon hört någon som hört någon som sett någon någonstans... Statisktiskt? Undersökt med strukturerade metoder? Nej men HAN HADE HÖRT.... 
Den som orkar kan läsa den norska rapporten som dementerar dessa rykten genom attsystematiskt intervjuat 1500 tiggare i Norden och undersökt i övrigt situationen för tiggarna (slutsatser från sida 137). SVDs artikel i ämnet är något kortare och kanske lite mer lätttuggad :-)

 Hatet mot mörkhyade invandrare

Det dödliga våldet i Sverige minskar successivt – vem vill veta det? (statistik från BRÅ)
Antagligen ingen av de som nu profiterar på den fruktansvärt tragiska dödandet på IKEA i Västerås. Det var en fruktansvärd händelse, utan motstycke på många år i Sverige. Naturligtvis börjas det direkt, klart att en svart invandrare gjorde det…. De går ju inte att lita på, kolla här hur många brott de gör… etc etc… Tom hävda att de gjorde det för att hellre få sitta i Svenskt fängelse än i Eritreanskt…. 
 Tro mig, jag hoppas verkligen att de skyldiga (en eller två…) ska dömas och utvisas.
 Det jag vänder mig mot är att det plötsligt är viktigare var han/de kommer från än vad de gjort. Att förövarens nationalitet är viktigare än tragiken kring mamman och sonen som dog. Och mängden hat mot dessa och alla dem som möjligen ser lika ut….

Falska rykten

 Och mängden falska rykten kring denna händelse som driver hat mot alla invandrare, som driver mer hat som driver våld - ja ni kanske kommer ihåg början av min blogg.
  • Tex ryktet om att ett fackeltåg skulle ske på erikslund (till IKEA) mot rasism. Naturligtvis låter det vrickat att starta ett sådant fackeltåg nu när två personer dött. Enligt tidningen Metro så lades eventet upp på FB av en person med samma namn som en fiktiv person  i en Magnus Uggla text. Sedan togs eventet och personen bort från FB men rasistmedia hade redan börjat sprida detta rykte.....
  • Dessutom sprids rykten om rituella inslag i denna redan tragiska händelse som inte är sanna. All ryktesspridning på nätet fick Aftonbladet att gå och ut och säga det man vet om tillvägagngsättet för att mota denna ryktesspridning om allt från halshuggning till jag vet inte vad. Men fortfarande "HAN SA JU SÅ" - många tror på enfalden på nätet istället för det passar bättre till ens egen världsbild.

Kanske dags för västvärlden att betala?

Synd, men världen är inte så lätt längre….. Exemplet nedan är bara en illustration på hur vi i västvärlden har profiterat på andra länder under flera hundra år och hur kanske räkningen börjar synas nu…..
Vi handlar billga kläder etc från Kina, som investerar i Afrika och köper bla olja från otroligt fattiga Darfur där inbördeskrig råder och extrem fattigdom. Gissa vad de får betalt i? Jo vapen… Så kan konflikten fortgå, fattiga flyktingar strömmar ur området och vill naturligtvis få det bättre för sig och sina barn… Då söker de sig dit de hört att paradiset finns – Europa… På vägen når de Medelhavet med skrupellösa flyktingsmugglare som tar med de i livsfarliga båtar där många dör (i år ca 2000 personer) och sedan blir instängda på tex idrottsarenor på Kos (eller i parker i Aten) utan mat och vatten för att de stör oss vita turister som vill ha idyllen obefäckade, och gud förbjude om de kommer hit till Norden och försöker skapa sig en bättre värld….
För att inte tala om de miljömässiga brotten vi i västvärlden direkt eller indirekt begått med oljebolag i Afrika, kemiska olyckor i bla Indien (Bhopal tex med ca 8000 döda), många dödsolyckor i sömmerskefabriker i Bangladesh (tex Rana Plaza med 1100 döda) etc. Allt för att vi ska få en bättre tillvaro....

Var finns toleransen och ifrågasättandet?

 Var hörs alla dessa kritiska rösterna när vita män mördar? Tex Matthias Flink, dödade 7 oskyldiga, han är frislppt sedan 2014 och inte utvisad någonstans…..
Var hörs alla dessa indignerade röster när vita män våldtar? Så fort en artikel andas att någon med utländsk härkomst våldtagit så skriks det, annars??? Ska vi skylla alla Umebor på extrem våldsamhet efter Hagamannen eller?
Var hörs alla dessa indignerade röster när vita män hånar, ordbajsar och hotar unge(och äldre kvinnor) för att de råkar tro på rättvisa mellan könen?

 Alla människor är kapabla till ont och gott, vi väljer själva. 
Vi väljer om vi vill vara delaktiga i ryktesspridning, hatpådrivning och en våldseskalering. 
Vi väljer om vi vill konstruktivt bidra till en bättre värld eller bara spy galla och tro på FB-inlägg.
Vi väljer om vi vill kritiskt granska och tänka själva eller bara följa mobben.
Vi väljer själva om vi tror att världen är statisk eller om vi faktiskt står inför svåra förändringar som kräver allas bidrag till en bättre värld.




fredag 7 augusti 2015

Kvinnlighet - Lieslåtter eller målade naglar?

Millimeterrättvisa

I den jämställdhetsdebatt som råder tycker jag ofta att det blir så fokuserat på millimeterrättvisa. Till den grad att det blir tråkigt, jobbigt och förknippat med massor med måsten och krav. Jag var som 20-30-åring 'all-in' på millimeterrättvisa vilket inte ledde till något positivt alls - bara tråkiga diskussioner och egentligen ingen mer rättvisa.

Jag var då superfokuserad på att min dåvarande man skulle göra hälften av hemarbetet men trots många irriterade diskussioner hamnade jag ändå mellan disk- och tvättmaskinen medan han renoverade huset. Detta troligen för att jag (och troligen även han) var helt fokuserad på att han skulle göra hälften av hushållsarbetet men inte så fokuserad på att då kanske jag behövde kliva ur min komfort-zon och renovera lite..... Till saken hör att vi var nog lika ohändiga båda två... Vi bara åkte rakt in i könsrollerna "utan att passera gå"

Inne mot ute

Klart man ska dela på hemarbetet, men varför diskuteras bara mannens arbete inne och aldrig kvinnans arbete ute? (om man med inne menar traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter och med ute menar traditionellt manliga arbetsuppgifter).

fredag 31 juli 2015

Norrlandsturné med reflektion om vad som format mig

Rör(l)ig uppväxt

Jag har en, för omgivningen, något rörig och flackande uppväxt i flera norrländska småorter. Nu i juli har jag tagit runt min man för att återse de flesta orterna för att han ska ha en större förståelse av vem jag är och vad som format mig. När jag åkte runt och reflekterade så inser jag hur viktig ett antal personer och platser varit för den jag är idag.

Förskoleåldern och hela livet

Mina första 5 år spenderade jag hos min älskade mormor och morfar i Ed utanför Bredbyn, utanför Örnsköldsvik. Min mormor gav mig trygghet, kärlek och omtanke om andra. Jag inser att mitt intresse av blommor och av att bjuda gäster på mat fick jag av henne, samt ett studiefokus som burit mig genom många års lärande.
Morfar gav mig mycket kärlek och dessutom nyfikenheten och möjligheten att prova på praktiska saker samt en obändig envishet. Dessutom fick jag mitt sälj därifrån, på våren sålde jag fröer och på hösten jultidningar. Däremellan toappersrullshållare som jag tillverkade i morfars verkstad :-) Hans kommentar till mig som ca 9-åring "Signals-släkten är känd för att vara envis men du är omöjlig" sa en del redan då :-)

Tack mormor och morfar!

torsdag 2 juli 2015

Mingel i kubik!

Varit på mitt första Almedalen! 

Verkligen fantastiskt tillfälle att mingla och lyssna på intressanta föredrag samt stöta och blöta åsikter. 

Dessutom hysteriskt mycket folk, mycket surr om ingenting och statusbevakning...

Symboliseras väl av nedan bild enligt fördomen, även om jag faktiskt bara lyckades inmundiga sådan dryck vid ett tillfälle. 

Vi på jobbet är på Almedalen för att företräda branschen, att träffa opinionsbildare och kunder. 

Som medlem av järnvägsbranschen kan jag dock känna att vi behöver göra ett ryck för att höja nivån på våra seminarier och event. Vi behöver bli vassare, mer intressanta och visa på möjligheterna på mer innovativt sätt. Sedan behöver Vi i branschen fundera på hur vi fångar politikernas och beslutsfattarnas intresse och inte bara predikar för redan frälsta!

Känns dock fantastiskt spännande att vara en del av branschen igen och mycket händer om än inte nog snabbt!!!

lördag 27 juni 2015

Pressa eller motivera?

För det mesta....

Jag tror i grunden att jag är rätt bra på motiverande ledarskap, att få folk att se den större bilden och förstå sin del i det stora hela - och därför bli motiverade!

Att ibland ta ett djupt andetag, lyfta sig över problemen och motivera någon som man egentligen bara vill skälla på är en konst...

Att se helheten

Men ibland så är det extra svårt...

Jag har inga större problem, mer än tålamodet, med att personer inte förstår, inte vet eller inte kan. BARA DE SÄGER TILL. Att ha någon som har hög svansföring och sen inte ens levererar det minsta lilla... Då brinner det i min skalle och jag blir tokig. Det som är riktigt eländigt är när någon efter att ha varit kaxig går under jorden och inte går att få tag i, vare sig på telefon eller mail.....

När man som jag har en tjänst där saker och ting ska levereras till en kund (som de flestas jobb någonstans mynnar ut i) så brinner det ännu mer i min skalle.... Ska vi sumpa denna kunds förtroende för att en person inte kan kommunicera.....

Eftertankens kranka blekhet

ELLER hemska tanke - är det jag som är dålig på att kommunicera.... Hur kunde jag gjort bättre för att säkra leverans? Kanske dubbelkolla förståelse för uppgiften, tidplanen etc... Ja, jag kunde varit tydligare. Än en gång en lärdom.

Hur gör ni för att vara tydlig, motivera och driva fram resultat?

söndag 7 juni 2015

Vissa skriver bättre än andra...

Jag har skrivit flera gånger på samma tema, men hatt av för Micael Dahlen och hans senaste krönika i GP.

Han skriver bland annat: 
"De flesta av oss som är som är födda här är nog inte ens medvetna om vilket stort lotteri vi varit med i och att vi lika gärna, faktiskt med betydligt större sannolikhet, kunde fötts någon helt annanstans (av jordens cirka sju miljarder människor finns ju bara nio miljoner i Sverige, 
vilket ger 99.99 procents chans att inte hamna här)."

Efter att ha förmånen att ha varit en vecka i Spanien och njutit av oförsämt god mat (frossat är nog ordet...) och sol och värme så håller jag med. Jag har tur! Har fantastiska barn, världens underbaraste man, ett fint hus, bra jobb och släkt och vänner jag håller av!!


Grattis till att ha vunnit tidernas lotteri!

lördag 30 maj 2015

Semesterplats och/eller dödsplats

Två sidor av samma mynt

I april var jag på andra sidan det fantastiska havet, Medelhavet. Då i april var jag på träningsresa i Turkiet. Reflekterade då över att längre österut i samma land finns tusentals flyktingar från IS och Syriens terror medan jag satt o njöt av god mat och skön träning.
 Nu är jag i Spanien för semester med man och goda vänner, Spanien är ett land också med många flyktingar, men som kommer över havet från Afrika. I mellan oss havet!
 Havet som för oss rika västerlänningar är förknippade med semester, sol, värme och avkoppling. 

 På botten av detta hav ligger dock många döda flyktingar. Flyktingar som flytt tvärs Afrika eller från Syrien vidare till tex Lybien för att hoppa i en skraltig överlastad båt för att ev få det bättre i ett annat land. De blir bara fler, där på botten av Medelhavet. I år beräknas bli värsta året någonsin (fram till april 1600 döda, helåret 2014 - 3500döda).

 Jämförelse med 1800-talets båtflyktingar från Europa

På slutet av 1800-talet flydde mina förfäders systrar o bröder över ett annat hav. Även om de fick bo i undermåliga förhållanden så köpte de en biljett på ett fartyg och de nådde sitt mål i stor utsträckning (visst dog det människor även då, men mer av sjukdomar på båtarna än av ren drunkning pga överfulla skepp). De flydde svält i Sverige och andra länder, de flydde även religiöst förtryck och önskade ett bättre liv för sig och sina barn. Jag tror att det är samma drivkrafter idag.

 Vad leder byggandet av fort till?

Vi bygger idag fort för nutidens flyktingar. De kan inte köpa en biljett på något flyg eller  kryssningsföretag för EUs regler stoppar de, även de med asylskäl. Vad gör man då om det är krig och svält hemma? Antagligen funderar man, funderar och så funderar man lite till innan man bestämmer sig för att fly. Det finns inte så många passager in i Europa längre så då provar man havsvägen….
 Vi i västvärlden har varit med och skapat många av de konflikter som pågår i världen. IS är i stora stycken sprungna ur USAs krig i Irak samt Afganistan. Många av krigen i Afrika är sedan kolonialtiden nedtryckta och icke-lösta konflikter. Dessutom har vi fött olika regimer med vapenexport och i och med det underblåst konflikter. Men när fattiga människor sedan står och bankar på vår port (riskerar livet för att kunna banka) och vill ha en del av vår (stora) kaka – då blir vi rädda att vi inte ska få ha kvar oxfilen på lördag och den årliga semesterresan utomlands…. 
Tittade på Niklas Källners TV-dokumentärs serie "Delat Land" förra veckan på svtplay. En farbror där uttryckte sin aversion mot byns nya flyktingar som att ”det ser inte ut som det gjorde förr här i byn längre”. Med det menade han att alla jobb försvunnit och affärerna flyttat och med de många tidigare byinvånare. Nu kom istället främlingar (som inte hade gardiner J).
 Jag tror att många av oss lever kvar i någon slags dröm om att 50-talets optimism ska komma tillbaka, konstant ekonomisk utveckling, far är stark och mor är rar, jobben ska komma tillbaka av samma sort som fanns då och andra kulturer ser man ibland som ett exotiskt inslag.

 Finns en väg framåt?

Jag tror det är dags att vakna till att vi lever på en planet, samma. Vi har i grunden samma drömmar och behov. Ju mer vi främjar oss från varandra och bygger högre murar ju värre kommer raset sedan. Ju mer konflikter som startas och underblåses med vapen ju fler rester får vi att sopa ihop efteråt.
 Tyvärr kommer dock nog rädslan att fortsätta eskalera ett bra tag i till, och vi kommer klamra oss fast vid vår status till det blir omöjligt.


fredag 15 maj 2015

Arbetsglädje!

Det märks på antalet blogg-inlägg att mitt huvud är fokuserat på annat, eller hur?

Välja sin chef

I min karriär så här långt har jag haft tur. Jag har haft flera riktigt bra chefer som låtit mig utvecklas fritt, inom vissa ramar. Jag tänker på Henrik, Thore, Klas, Sven-Göran, Oliver, Lasse och nu Per.

När jag var elevingenjör 1994/95 så sa ABBs dåvarande VD Bert-Olof Svanholm till oss elever att vi skulle välja vår chef... Det var det viktigaste för att kunna utvecklas. Jag tänkte då att "Hur i alla dagar gör man för att välja sin chef"? Men man kan vara medveten om sin närmaste chefs betydelse och välja bort när det inte funkar. Det har jag gjort några få gånger, faktiskt. Det kanske inte säger så mycket om någondera parten, utan snarare om kemin mellan anställd och chef.

Arbetsuppgifter som passar

Tänk vilken skillnad det gör att ha arbetsuppgifter som passar en. Jag älskar att jobba med komplicerade infrastrukturprojekt. Kombinationen av komplicerad teknik, kunder med komplicerad ägarstruktur, produkter som har ett samhällsvärde och är miljövänliga i grunden, avancerade avtalsstrukturer och långsiktighet passar mig. Att göra det i en ledande position är såå utvecklande! Jag är så glad och tacksam över att ha fått möjligheten att jobba med det jag gör och gjort hos tre olika arbetsgivare.

Trevliga & kreativa arbetskamrater

Vilken fröjd det är att jobba med kompetenta, trevliga, roliga och kreativa kollegor. kollegor som man kan både diskutera och skämta med. Det har jag nog haft tur med också för det mesta...

Dock har jag verkligen också fått lära mig "the hard way" vad det innebär att ha kollegor som ljuger och sviker en. Det gör verkligen ont och jag har nog tyvärr blivit mer cynisk och avvaktande till nya kollegor efter den upplevelsen. Jag har också insett hur viktigt etik och moral är för mig - dvs att man står för det man säger!

Internationell miljö

Ohh vad jag har saknat en internationell miljö med interkulturella relationer och kollegor med olika bakgrunder. Inte för att jag behöver resa hela tiden, det har jag nog växt ifrån, men att ha kontakt med personer från olika bakgrunder är otroligt lärorikt.

Saknar bloggen


Så ja, jag har varit upptagen med mitt nya jobb och alla dess roligheter... Men jag saknar denna blogg och har lika mycket åsikter som vanligt så jag har som ambition att skriva oftare... om inte annat för egen del...

fredag 27 mars 2015

Vi ÄR de rikaste 1%

Hinner mycket när man pendlar!

Pendlar sedan två månader tillbaka, till och från Stockholm (bor i Västerås) för mitt nya jobb! Vissa dagar jobbar jag vilket funkar toppenbra, för det mesta även med bra internetuppkoppling. Vissa dagar lyssnar jag på olika poddar. Vissa dagar läser eller sover jag.

Min nya drog - poddar!

Igår, dagen efter mitt långa blogginlägg om någon slags världsrättvisa så lyssnar jag på den rätt så lättsamma podden ”Hemma hos Gry”. Idag pratade de i inledningen dock om ett mycket seriöst ämne, världsrättvisa. Hur kommer det sig att det verkar cementerat att 1% av världens befolkning äger 50% av resurserna i världen. 
När man hör detta (vilket jag hört många gånger förut) så tycker jag att det låter hemskt, men så tänker man att det är de där som reser jorden runt flera gånger per år och har egna jetplan som tillhör de 1%....

Rikaste 1% - det är alla medel-Svenssons bla!!

Men nejdå…. Med en medellön i Sverige (ca 25000kr) så tillhör man de rikaste 1%. Gå in på Global Rich listoch lägg in din egen lön och kolla in hur bra du har det egentligen. (källor för lönesiffrorna är World bank 2008)
Och precis som jag skrev igår, klart vi gör allt för att behålla det så här… inte vill vi dela det med några människor som ser annorlunda ut, pratar annorlunda och har ett annat sätt att bete sig. Vi vill ju vara kvar i vår lilla bubbla…. Vi vill ju komma ännu högre, till de rikaste 0,1%!!

Vägen framåt

Men med risk att upprepa mig från igår, kan vi hitta en framgångsrik väg i detta och inte bara se alla människor som hot så kanske det finns en väg framåt… Annars fortsätter nog bara konflikterna och rädslan etc etc….

tisdag 24 mars 2015

Varför är vi så förvånade och bestörta över att många vill till Europa / Sverige??

Och kanske ännu mer – 

Hur tror vi att vi ska kunna isolera oss?

Många länder i Europa, inklusive Sverige, har just nu starka strömningar för främlingsfientlighet. Fascistiska, högerextrema partier vinner mark baserat på en allmän syn om att vi Europeer är ”bättre” än alla andra världsmedborgare (utom möjligen amerikaner) och det finns en idé att det är för många av "dessa andra" för att Europa ska må bra.

Jag vet att det finns mängder med svåra aspekter att ta hänsyn till, hur integrera mängder med människor av annan härkomst och annat språk när ekonomin i landet upplevs som om den inte räcker till och man redan är orolig för att inte nog med pengar ska finnas för tex. barnens skolgång. Men om vi lägger dessa saker åt sidan en stund så har jag en fundering kring långsiktig rättvisa.

Är det ingen som ser att ”Som man bäddar får man ligga”.



Historien påverkar oss

Under 1500-1600-talen så erövrade vi Europeer världen, vi plundrade, spred sjukdomar och avlivade (ja faktiskt för många urprungsbefolkningar var detta vad som skedde) På 1700- och 1800-talet samt en bra bit in på 1900-talet hade vi Europeer en lång rad kolonier i de av oss utnämnda ”underutvecklade” delarna av världen. Dessutom under en lång period ledde vi aktivt slavhandel och djup segregering. I USA var detta av staten sanktionerat fram till 1960-talet och i Sydafrika till 1990-talet.

Från andra världskriget och framåt har USA och Europa försett ett antal krigförande länder med vapen och deltagit själva i ”uppmuntrandet” av diverse konflikter och krig.. Ibland har vi stött uppleda vänner, ibland fiendens fiende som sedan slagit tillbaka mot oss…. And so on


Konsumtionen slår tillbaka

Sedan 1980-talet har konsumtionsfesten i väst-världen ökat och ökat och ..... ökat. Vi räknar med att kunna köpa en t-shirt för max 99kr och nya paddor mm elektroniska produkter för lägre och lägre priser hela tiden. Den ena sidan av det myntet är ju en förväntanshysteri bland våra egna barn (”alla på skolan har en iphone 6” säger barnen o) och mer och mer materialism. 

Den andra sidan på myntet är en modern kolonialism, dvs att alla dessa produkter som vi köper tillverkas inte i närheten av oss. De tillverkas långt borta i länder där miljölagstiftning är mindre sträng, löneläget är markant lägre och barnarbete inte alls ovanligt. Visst handeln har också medfört stora förbättringar för länder som tex Kina, men priset!? 


Om det nu hade funnits tre sidor på mynt – så finns det i alla fall en tredje sida på konsumtionens mynt! Det är hela världens eftersträvan till samma konsumtionsvärld som vi har!

Vår lilla bubbla


Hur länge tror vi att vi kan ignorera effekterna av att vi fött världen med vapen och eldat på konflikter – som skapar flyktingströmmar?

Hur länge tror vi att vi kan stoppa människor med en strävan om att få det bättre, precis som den drömvärld vi lever i – det skapar flyktingströmmar speciellt ihop med vapen/konflikter/oro.

"Nästa år kommer den rikaste procenten av jordens befolkning att äga mer än alla andra tillsammans, varnar Oxfam. Samtidigt lever en miljard människor på mindre än tio kronor om dagen. – Omfattningen av de globala orättvisorna är helt enkelt svindlande,
konstaterar hjälporganisationen.

Och ja, vi tillhör den rikaste procenten i världen!

Tror vi verkligen att vi kan leva kvar i vår lilla bubbla för evigt?

Det gör ont att förändras

Det är klart det gör ont att måsta se att ens standard kanske inte höjs hela tiden på samma sätt och kanske tom måste sjunka. Det är klart att det är bekvämt att kunna resa till varmare länder för semester en gång per år och kunna unna sig god mat, goda viner och fina kläder/bilar! Men hur länge tror vi att det ska hålla utan konsekvenser? Är vi verkligen "det bättre folket" som fascisterna anser och därför är "värda" att ha det så mycket bättre än resten av världen?? 

Provocerande frågor måhända....

För mig är det:
  • inte konstigt att Rumänerna söker sig hit för att tigga sig till en bättre värld för sig och sina barn.
  • Inte underligt att Syrier flyr hit undan dödshot, terror och med en önskan om en bättre värld för sig och sina barn.
  • Inte underligt att hela den fattigare delen av världen tittar på Europa och USA med avund och vill ha samma standard

Vägen framåt!

Det här är vår nya verklighet och den som hittar en väg framåt i detta utan att bara sitta och gnälla på alla andra är de som på sikt kommer att vara framgångsrika – precis som vid alla andra stora förändringar i världen!

USA har tidigare lyckats skapa framgång genom att använda HELA sin befolkning och dess entreprenörsanda som en motor i ekonomin.


När hittar vi en väg framåt konstruktivt utan att skylla på andra och hitta fel hos andra. 
Vi behöver samarbeta och använda vår kreativitet för att hitta den framgångsrika vägen framåt!!

Referenser:
Kolla in gapminders fantastiska film om antalet människor på jorden och miljöpåverkan av dessa människor som hänger mycket väl ihop med min tes om att vår bubbla kan inte vara för evigt.

Staket för 200.000 SEK byggs under en bro i Stockholm för att hindra hemlösa att övernatta där, det stör de som bor i närheten…. Tror vi verkligen det funkar i längden? Att stängsla in…. Ska i hägna in hela Stockholm, hela sverige??

onsdag 11 mars 2015

Dagarna efter kvinnodagen!

Ingen kamp!


Jag är feminist, men inte av den sorten som vill bekämpa männen och som tror att allt blir bättre om vi talar om allt som varit fel i århundranden.
Jag är humanist dessutom, men inte blåögd, tyvärr finns det i allt gott mycket ont. Jag tror dock benhårt på alla människors lika värde.

Dessa två tankar ihop uttryckte Emma Watson (Skådespelare som spelat Hermoine Granger i Harry Potter) inför FN mycket bättre än vad jag någonsin kommer att klara:

If men don’t have to be aggressive in order to be accepted, women won’t feel compelled to be submissive. 
If men don't have to control, women won't have to be controlled. 
Both men and women should feel free to be sensitive. 
Both men and women should feel free to be strong. 

It is time that we all perceive gender on a spectrum, instead of two sets of opposing ideals. 
If we stop defining each other by what we are not, and start defining ourselves by who we are, we can all be freer, and this is what HeForShe is about. It’s about freedom.

Emma Watson och FNs generalsekreterare

Pojkar och flickor

Alla har rätt att utvecklas på det sätt som de känner är mest utvecklande, utan hinder i fördomar och förutfattade meningar.
När jag berättade att jag ville gå 4-årig teknisk för min styvfar en dag för många många år sen så fick jag till svar "Varför det, du ska ju ändå bara gifta dig och skaffa barn?". Ja, det var på 80-talet men tyvärr tror jag att det fortfarande förekommer. Lika illa är det för de pojkar som vill jobba med omvårdnad tex, de tror jag ännu mer möts av liknande kommentarer om att inte vara manliga nog!

När jag ser på den miljö mina tonårsbarn lever i tycker jag den präglas i än högre grad av stereotypa könsroller. Killarna ska vara "biff" och tjejerna nätta och söta.... Känns som en tråkig utveckling!

Nu faller pojkarna i utbildningsresultat

Enligt flera rapporter, bla en från 2014 från Örebro Universitet så ligger pojkars resultat (betygsmässigt) ca 10% lägre än flickors. När man läser rapoorten och även andra studier så framkommer en faktor (bland många andra) som lite speciell... I en tid när manligheten ändras till att bli mer modern och bredare i sin palett av uttryck så verkar vår bild av mindre pojkar ha stagnerat i "han är busig, hon är ordentlig". Detta från både föräldrar och lärare. Detta konserverar det busiga beteende som finns och förstärker det hos pojkar medan flickornas ordentlighet förstärks.

Även i USA så faller pojkarna i utbildningsresultat. Samma orsak som ovan lyfts som en av grundorsakerna till skillnaderna som växer.

Dessutom drabbas glesbygden hårdare, om man generaliserar så flyttar de välutbildade tjejerna till större städer och kvar blir de lågutbildade killarna (naturligtvis inte sant på individnivå, men statistiskt!). Det hindrar utveckling

Jämställdhet gynnar alla!


Här kan både vi föräldrar dra vårt strå till stacken och alla i utbildningsväsendet. Se alla barn/ungdomar som de individer de är, utan fördomar om vad som passar eller inte pga kön eller bakgrund!!

Då får vi verklig jämställdhet där allas kompetens utnyttjas och alla får utvecklas efter sin förmåga!!