Ovan roll på möte denna vecka
Denna vecka var jag med om en tjänstesresa och ett kundmöte där jag inte behövde ha så aktiv roll vilket var oerhört ovant för mig. Jag är van att vara den som leder och driver i de flesta lägen. Nu var det av naturliga skäl en kollega som hade den rollen och jag var där som överordnat ansvarig och behövde därför inte driva all aktivitet i mötet.
Herrejösses vad det utmanade min starka önskan att alltid vara / känna mig ”nyttig”. Visst var jag nyttig i den roll jag hade, men ovant!!
Satt på flygplatsen efteråt och reflekterade - ovant!
Det slutade med att jag hade energi att efteråt både lyssna på poddcast och reflektera över den!
Tillfälle för reflexion
Jag lyssnade på en podcast som jag kan rekommendera - Värvet - och intervjun av Antonia Ax:son Johnson. Som vanligt i Värvet så var det en intressant intervju och en sak fastnade lite i mig. Antonia pratade om att hon nu vid 70+ år kände att det viktigaste hon levt efter (även om hon inte tänkt på det så mycket under sin mest aktiva tid) var att "Vara sann mot sig själv och sin egen inre kompass."
Vara sann mot sig själv och sin inre kompass
Låter faktiskt inte ens lätt och definitivt inte det. Är t.o.m rätt svårt. Jag hamnar ofta i ”duktig-flickan” fällan. Jag är mer fokuserad på att göra saker, skriva/skicka mail/utföra, snarare än att tänka / reflektera… Och hur vet man vad som är ens inre kompass om man aldrig reflekterar?
Men nu när jag hann reflektera och faktiskt gjorde det också och inte sprang iväg och skrev ett mail :-) så kände jag att jag nog haft en rätt tydlig inre kompass länge som jag varit sann mot utan att tänka så mycket alla gånger...
Min inre kompass - exempel
En riktning, inte alltid tydlig men den finns där....
Jag vågade börja den linje/utbildning jag valt på både gymnasiet och högskolan trots att föräldrar och lärare iinte trodde jag skulle klara det. Min inre kompass sa mig då att "Jag vill framåt" och jag kunde bevisa både för dem och mig själv att jag kunde!
När jag under förra hösten fann mig själv mellan jobb vågade jag avvakta till det för mig rätta jobbet kom och när det till slut kom och dessutom råkade få två erbjudanden samtidigt att jag vågade känna efter inom mig vilket företag/chef jag trodde matchade mina värderingar bäst så valde jag verkligen utifrån min inre kompass! det är jag glad över idag, då jag får jobba med en miljövänlig produkt som bidrar till en hållbar utveckling!
Sedan något av det svåraste men som jag känner starkare och starkare för - att våga stå upp för min åsikt bla på sociala medier ang tex främlingsfientlighet och miljöfrågor. Sjukt, men jag har ofta en klump i magen när jag lägger upp något på sociala medier där jag tydligt tar ställning. Tänk då hur alla de med en mer officiell/publik profil än jag ska känna sig! Här känner jag verkligen att jag följer min inre röst!
Vad säger era inre röster??
