Växthuseffekten, angår den oss?

Världen trummar på därute och mycket ändrar sig men vi här hemma i trygheten fortsätter våra liv som vanligt.... Det är säkert helt naturligt men ibland känns det absurt när man klagar över vädret men inte bekymrar sig över klimatet.

Första varningsklockan för oss i Norden?

Hade läst i DN redan om det, men möttes på lördag av något utplockade grönsaksdiskar och nedan uppsatta lapp när jag skulle handla på ICA.

"Extremväder i södra Europa och i Sydamerika påverkar tillgången på frukt och grönt"

Så mycket märktes det inte men det är klart paprikahyllorna var inte överfulla och det som låg där var rätt "bedagat". Vi har vant oss under en rätt kort tid, sedan sent 80-tal kanske, att allt ska finnas alltid... Oavsett var butikerna ska hitta det i världen så ska vi konsumenter alltid kunna få tag i tex paprika, ruccola mm.

När jag växte upp så fanns verkligen inte allt i diskarna hela tiden, utan bara när det var säsong... Jag vill verkligen inte spola tillbaka tiden, men kanske måste vi inse att den här senast 30-årsperioden varit absurd ur ett butiksutbudsperspektiv och vi kanske som konsumenter måste börja förstå att allt har ett pris.... ett pris vi kanske inte vill betala även om det inte syns på prislappen (ännu).

Forskning

Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre, pratar ofta om sk tippings points (bland annat vid denna webcast!), punkter efter vilka det inte finns någon väg tillbaka. (ungefär som att vi människor är i balans kring 37 graders kroppstemperatur, vi klarar inte under ca 34 och över 41...) Jag undrar om vi snart närmar sig några såna, samtidigt som Trump gräver ner sig i dåtiden med förhärligandet av kolet....

Det Rockström även så väl visar är att allt hänger ihop... Det företag så tjusigt kallar CSR och som PR-agenter kallar "inne" beskriver Rockström så tydligt och ekonomiskt hur Miljöpåverkan, Social jämställdhet situation hänger ihop i HÅLLBARHET!!

Än så länge jobbar planetens ekosystem för oss människor, renar koldioxid och reflekterar solljuset via gigantiska isbälten på Grönland, Arktis och Antarktis etc. Vad händer om Grönland smälter och reflexionen minskar?? Vad hnder om stora delar av den isen smälter? Förutom att låglänta delar av världen svämmar över? Jo att de stora reflektorerna är borta och att temperaturen bara ökar.... utan någon dämpningsförmåga!!

Hopp

Jag hoppas att det vi ser i USA nu, men en mer eller mindre egocentrisk och nostalgiförhärligande presidenten, som gör att människor inser i vardagen att man måste kontinuerligt fightas för att bevara den bräckliga demokratin, kommer göra att även miljöfrågan blir lika viktig.

Jag hoppas också att den faktaresistens vi ser ersätts av att man lyssnar på forskare och anpassar politiken efter vad planeten klarar - vetenskapligt!!

För det scenariot att vi lämnar över en planet i ett skick där planeten tippat över på ett antal fronter till våra barn är skrämmande och obehaglig. Kanske därför vi hellre pratar om vädret än om klimatet och vad vi kan göra för att påverka klimatet!

Jag önskar att det snarast blir tvärtom - att vi hellre pratar om vad vi ska göra för klimatet -och verkligen gör något åt det också.

Förberedd för kris?

I helgen diskuterade vi en artikel i DN om att vi, enligt MSB, hushåll behöver förbereda oss för olika sorters kriser på ett bättre sätt.

Jag må kallas domedagsprofet, men jag tror att vår period i någon slags västerländs "bubbla" inte kan hålla, vare sig miljömässigt eller ekonomiskt. Jag kanske inte heller tror på någon slags Armageddon eller tredje världskig men för att världens välstånd ska kunna spridas och för att jorden ska klara de miljömässiga utmaningar vi står inför så behöver vi börja dela med oss - på riktigt.

MSB:s mål är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – 72 timmar....

Det här kan ju vara bra om det blir längre strömavbrott eller liknande. Kan ju bli storm eller vad som helst som inte har med någon slags militär kris att göra som kan vara nog så besvärlig.

Men hur förbereder man sig då? Alla kan ju inte skaffa höns och bo på landet med eget elverk.... Men vissa saker kanske man kan fundera på. 

Vad säger MSB?

Rekomendationerna är att man ska se till att fixa en krislåda med följande:

Fotogenlampa och bränsle, som lampolja eller fotogen.
Extra element eller värmare som exempelvis drivs med fotogen.
Sovsäck, filtar och varma kläder.
Tändstickor.Stearin- och värmeljus.
Ficklampa med extra batterier.
Dunkar att hämta vatten i.
Husapotek.
Radio med vev eller solceller, eller tillgång till bilradio.Vevladdare till mobilen.
Tvättlappar.
Campingkök och bränsle, som T-röd för spritkök.
Mat som klarar rumstemperatur (ris, pasta, bulgur, nötter, choklad).
Kontanter.
Papperslista med nummer till anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården

Vi bor på landet med två öppna spisar samt en gasspis så även om vi inte kan värma långt ifrån hela huset med dem så kan vi omfördela oss och hålla värmen samt laga viss mat. Om det är kallt ute så man behöver elda är knappast brist på kylskåp ett problem, men på sommaren kan det istället bli en issue....Vi noterar även några andra saker som kan vara bra att fixa - vevladdare till mobilen!? Tror att brist på information kommer att vara värst i en kris. Papperslistan med telefonnummer blir ju rätt oanvändbar om man inte har något att ringa med....

Lite överkurs kan ju ett elverk vara, men med det skulle man kanske kunna driva runt fjärrvärmen i elementen (om strömavbrott men fjärrvärme finns...)

Annrs är jag glad att bo på landet nära ved och bönder om något lngvarigt skulle ske, samt med en av de händigaste personerna jag känner! Gemnsamt hittar vi nog lösningar....

Kampen mot hemmastressen

Min ork är helt klart bättre nu under vintern än ifjol vår/sommar men trycket över bröstet kommer och går ännu... Speciellt på helgerna märks det av. Enligt alla experter, inkl min psykolog, helt normalt för då släpper man på kontrollen och är sig själv. 

Jag är ju en ambitiös och driven person som driver framförallt mig själv väldigt hårt. Jag kämpar nu, med ett extremt utmanande men roligt jobb, att inte driva på för hårt. Att tillåta mig själv att inte ha koll på allt, vilket är oerhört svårt. Det sitter så djupt i mig detta med behovet av att visa att jag duger. 

Då kan man ju tycka att slapparhelger vore super för mig.,, Men nejdå drivet är kvar även hemma. Jag är världsbäst på att 'hitta på' saker som måste göras.... Jag har som hemläxa av min psykolog att varje vecka under 1-2 timmar göra något 'icke-prestations-baserat'. Gissa hur många veckor jag klarat det?! 

Men jag är så glad att jag orkar träna igen, även om jag även med det behöver balansera... Promenad i det bleka vinterljuset är superskönt och jag försöker nu följa 'Magda-mantrat' dvs 30 min fysisk aktivitet per dag. Det får inte bli ett måste för då kommer trycket över bröstet men jag ser det som inspiration !! 

Flärden med tjänsteresor!

Första riktiga arbetsveckan efter julledigheten! Har varit riktigt intensivt och hunnit med både konferens i Linköping och intensiva dagar i Oslo. 

Superintressant och roligt men för varje dag har jag blivit tröttare! Idag såg jag fram emot att hinna flygbussen 15min efter landning på Arlanda -men icke!!! 

Blev supersur och arg- till ingen nytta! Här nedan ser ni precis hur flärdfull en torsdagskväll på Arlanda blir.... En tråkig burgare på Max (ja även Max var trist ikväll). 

Dessutom, som lök på laxen, massor med brunbrända svenskar med batikkläder fyllde ankomsthallen och gav mitt glåmiga ansikte en spegel jag inte ville ha! 

Godnatt och hoppas på bättre humör imorgon! 

Nytt år - 2017!

Förrå året gick en hel del i sorgens och trötthetens tecken. Så här i efterhand så var jag nog verkligen slut i fjol våras och somras. Orkade inte så mycket fysiskt. Orkade absolut inte med så många sociala kontakter.

Började känna mig piggare under hösten och från oktober helt OK.

Så i November får jag en befordran/nytt jobb utan förvarning. Ett jobb som är utmanande  verkligen och superstressigt så fick lätt ångest vid uppmaningen (var knappt en fråga) från min chef...

Försökt lära mig av mina erfarenheter och tagit en sak i taget under första månaden med nytt jobb... Nu efter en lugn julhelg känner jag ett sug efter flera saker - bla bloggande... Så ska ta upp detta igen!