Leta i den här bloggen

söndag 17 april 2016

Stressreaktioner

Inre stress är en förunderlig sak, varje enskild händelse är inte stressande i sig men tillsammans kan det bli oöverstigligt. Även roliga saker kan vara stressande.....

Vad har gett mig och ger mig Stresspåslag?

Mamma som dör
Pappa som dör
Svärmor som dör
Svärfar som dör
Planera bröllop (ja, fantastiskt kul, men massor med stress också)


Möten utan fokus
Prioriteringsdiskussioner om vad man kan/borde hinna
Samtal utan framdrift
För många bollar i luften samtidigt
Oklara förväntningar
Världsläget med så mycket hat/orättvisa i världen som jag skulle vilja göra mer för, men inte orkar just nu.


Allt lagras nog på varandra....

Vad reducerar stress

Lugna samtal med min man
Umgås med familj och nära vänner
Jogging
Dansgympa
Jobba hårt med kroppen i trädgården
Göra en sak i taget - I mitt tempo
Kundmöten!!
Eget arbete (hemmajobb lättare än på kontoret)

Varför så utmattad?

Många händelser av mer eller mindre traumatisk eller livsförändrande karaktär har hänt senaste två åren. Alla våra fyra föräldrar har dött. Min pappas död hann jag aldrig med att smälta som även den innehöll en hel del sorg efter en pappa jag aldrig fick.... Dessutom två fina svärföräldrar jag knappt hann lära känna. Hann dock få en fin relation med båda...



Det finns artiklar om att det bara är starka personer som blir utmattade. I så fall är det personer som är starka på ytan..... Som jag.



Stursk är mitt mellannamn.... Men tvivlar alltid..... Tvivlet som ända sedan Tomas Tvivlaren varit en del av att vara människa.... Det kanske är det som även star I artikel - en ökad känslighet, jag kanske tanker och funderar för mycket. Men det är lie svårt att stoppa.


Vägen framåt



Har man brutit benet accepterar man att det tar tid att läka, men läka själen? Nej man förväntas bara mosa vidare som om inget hänt. Även jag själv har nog förväntat det av mig själv. Jag jobbade som en slav précis veckorna när mamma dog trots att jag kände stressen fysiskt. Antagligen så får jag insa att "som man bäddar får man ligga"...


Vägen framåt är nog att lyssna på kroppen och försöka ta en sak i taget. Superlätt för en människa med hög arbetsmoral och svårt att saga nej......

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar