Öppet brev till mina syskon

Bakgrund

Jag har en komplicerad familj. Jag är äldst och oplanerad. Jag har bara halvsyskon, två på mammas sida M&L och två på pappas sida C&S. Jag är uppvuxen framförallt med M.    L är mycket yngre än mig och var fortfarande liten när jag flyttade hemifrån. Jag hade ingen kontakt med min pappa och mina syskon på hans sida förrän jag var cirka 20 år. Då blev min syster glad att få en storasyster medan min bror blev besviken.


              Maria 6 år

 
Mina syskon som små

Föräldrar döda

Nu när båda föräldrarna dött så blir vissa saker tydliga....

Min syster L har hatat mig länge och vi har inte haft någon kontakt på ca 10år. Hon verkar vara avundsjuk och ogilla min blotta existens. Hon blev upprörd och arg när jag ville vara med och delta i planeringen av mammas begravning. Hon har varit svår att samarbeta med om allt från bankpapper till deklaration och dessutom skickat polisen på min bror M. Hon har skickat brev där hon tydligt deklarerar att hon inte vill ha något att göra med oss.

Min bror S har väl alltid ogillat min existens. jag dök upp i familjen i hans sena tonår och han var inte helt nöjd med att inte vara äldst längre. Vi har, de få gånger vi setts, behandlat varandra artigt och korrekt, inte mer. Nu sedan pappa dog har han gömt sig och inte gått att få tag på för att tömma pappas hus, att sköta pappren kring bouppteckningen etc. Dessutom har han varit direkt elak med min syster C, som gör mig ont för hon är bland det snällaste som går i ett par skor.

Varför allt hat?

Våra föäldrar döda. Vi är de som är kvar. Varför kan vi inte hålla sams och även om vi inte älska allt med varandra så borde vi kunna acceptera varandras existens åtminstone!

Varifrån kommer allt hat? Vad har jag gjort?

Jag föddes, OK, inte mycket jag kan göra åt.
Jag gick i skolan och fick ett vettigt jobb. Borde jag hatas L pga det?
Mamma var inte en bra mamma för mig (var alltför elak en gång för mycket) och jag bröt därför kontakten med henne. L, du säger att jag ljuger och förtalar en död och hatar mig och föraktar mig för det. Tyvärr är det sant och jag, om någon önskar att det inte vore sant. Det har satt spår i hela mig. Varför du tyckte att jag inte skulle vara med alls i planering av begravning eller omhändertagande av mammas saker vet jag inte. Jag blir också mycket ledsen av din ilska mot kära genomsnälla bror M.

Även till dig S, Jag föddes, inte mycket jag kan göra åt.
Jag vet att du inte räknar mig som en fullvärdig dotter till din pappa, men jag var det. Han accepterade faderskapet och betalade underhåll till mig under min barndom. Vi hade en helt OK kontakt under 20 år och sedan valde han att distansera sig. Jag vet inte varför han gjorde det och jag saknade honom mycket de sista åren och försökte få kontakt....
Jag har ingen aning varför du gömde dig när pappa dog och inte ville vara med och tömma hans hus och ta reda på allt och hjälpa till med försäljning etc. Jag och din syster, som för övrigt är en snäll och fantastisk syster, kämpade med allt från betalning av räkningar till städning och fix inför försäljning (inte helt lätt i norra Värmland), för att undvika personlig konkurs. Att kalla oss giriga och själviska känns barockt.

Min roll

Jag är inte felfri. Jag är säkert sagt något dumt ibland och jag har säkert sidor som kan reta er. Men jag vägrar att tro att jag är elak. Och jag vägrar ta på mig att jag föddes, det var inte mitt fel.

Jag älskar

Jag har ingen anledning att hata er kära syskon. Jag är bara ledsen över all energi som spenderas på negativa saker när liver är så kort. Om ni inte vill ha med mig att göra, fine. Men spy ingen galla över vare sig mig eller  mina nära pga ert hat! Jag önskar er allt det bästa i livet och hoppas ni kan finna lugnet och kärleken igen.

Jag älskar min man, älskade Magnus, och mina barn Viktor & Vilma inkl bonusdotter Jessica mest av allt! Jag älskar dessutom mina syskon Mikael och Channett och min kära moster Ajna, Jag älskar min mans familj och mina brorsbarn & systers barn naturligtvis. Jag älskar mina vänner och mina närmsta kollegor.

Jag vill leva ett liv präglat av kärlek och inte av hat. Därför vill jag få bort denna ledsenhet och detta hat från mitt medvetande så fort som möjligt.

Det är precis som Eva Dahlgren sjunger i sin låt "Min familj".

"min familj
är dom som vill
höra samman
finnas till
för varandra
stark och stor

här är vatten
tjockt som blod
en familj
som ett stort hus
inga gränser
inget slut"