Nordens mysterium

Ett utifrån-in perspektiv

Att läsa om sitt land/region utifrån är belysande!

The Economist skriver om "The Nordic Mystery" den 14/11 på ett sätt jag kan känna igen!

World Economic Forum's (WEF) Global Gender Gap index visar att de Nordiska länderna täcker de första 5 platserna. Island, Finland, Norge, Sverige & Danmark. Flera av de nordiska länderna har också introducerat quota för kvinnlig Styrelserepresentation.

MEN, trots detta lyfter The Economist något även jag har noterat - "Besök vilket svenskt bolag som helst så lyser de kvinnliga ledarna med sin frånvaro".  (WEF listar Danmark inte som 5a utan som 72a när det gäller könsskillnader på senior chefsnivå!)

Varför spräcker inte de Nordiska kvinnorna glastaket?

The Economist säger att:
* Vänstern hävdar att kvinnorna fortfarande är utsatta för omedvetna fördomar
* Högern hävdar att kvinnorn fortsätter att välja barnuppfostran framför karriären

The Economist fortsätter att hävda två (för mig) intressanta saker:
1) Det som minskar skillnaderna mellan könen för de flesta kanske hindrar framstegen på chefsnivå
Enligt undersökningar ökar könsskillnaderna ju högre upp i hirarkin man kommer!

Det man tar upp är tex att dagis hjälper alla, men att det inte är socialt eller finansiellt OK att anlita hemhjälp vilket kan behövas i högre grad om man jobbar mycket (Egentligen kan man ju tycka att det är hemskt att det skall behövas mer hemhjälp om en kvinna jobbar mer än en man, men troligen är det så att om en kvinna har en högt uppsatt position så har även hennes man det. Det är inte alltid så tvärtom)

2) Även om man introducerar quota för kvinnlig representation i styrelser görs inget/för lite för att öka möjligheterna för yngre kvinnliga ledartalanger. 
Inga handlingsplaner finns för at öka intresset för studier på Handelshögskolor eller liknande....



Det man tar upp som förslag på lösningar för att öka jämställdheten i Norden är alla bra:
* Företag bör säkra att ta med flera "high-flying" kvinnor bland kandidater till högre positioner
* Seniora kvinnor bör ta sin roll som mentorer för yngre kvinnor seriöst
* Företag bör uppmuntra (inte straffa) män som tar ut sin pappaledighet och tillåta flexibla arbetstider för fäder
* Företag bör sluta straffa kvinnor som har paus i sin karriär pga barnafödande

När jag gick ut högskolan för över 20 år sedan trodde jag att näringslivet var jämställt och att jag bara skulle bli bedömd map kompetens.... Även om jag aldrig direkt blivit motarbetad har jag alltid märkt av att vi kvinnor har en annan väg....

Eftersom jag alltid varit "attraherad av arbete" (som min son insiktsfullt sa för några år sen) så har jag även fått många kommentarer (alltid av andra kvinnor) om att jag varit för fokuserad på arbete och för lite på barnen (jag tror inte barnen håller med).

Jag undrar när vi alla bara kan vara olika individer med ambitioner???